| |
|
|
Den katolska kyrkans trosinnehåll har Kristi död och uppståndelse som utgångspunkt. Genom nattvarden förvandlas symboliskt bröd och vin till Kristi kropp och blod. Förvandlingen innebär att menigheten och i vidare mening hela kyrkan i en kärleksfull gemenskap blir delaktiga i Kristi kropp.
Nattvarden, den s k eukaristin, är det viktigaste av de sju sakramenten, högtidligt reglerade och utförda kyrkliga handlingar som förmedlar gudomlig nåd. Prästerskapet är genom sin vigning förvaltare av dessa sakrament, ”mysterier”: dopet, konfirmationen, äktenskapet, boten, nattvarden, prästvigningen och de sjukas sakrament (den sista smörjelsen). Prästen får därigenom en djup förankring i den katolska tron. Genom hans vigning, alltså ett av sakramenten, blir han en viktig förmedlare av gudomlig kraft.
På katolskt håll har man alltid betonat det fromma livet och det asketiska avståendet som vägar för sökandet efter Gud och livets fullhet. Tron måste omsättas i verklighet. Klosterordnarna och de många klostren är det bästa exemplet på denna inställning.
Den katolska kyrkan har en så gott som enhetlig hierarkisk struktur med påven som överhuvud. Vid sidan av Bibeln är kyrkans långa tradition och påvliga, högtidligen gjorda uttalanden stöd för den troende.
Till skillnad från förhållandena inom andra kristna kyrkor har påvarna sedan länge presenterat omfattande socialpolitiska program, sedda utifrån kristet perspektiv. De kristdemokratiska partierna världen över har sin utgångspunkt i dessa påvliga dokument.
2002-09-24
|
|
|
|
| Webbkarta | Webmaster |
Infomaster | ©