Arvet efter Birgitta
Hur Birgitta lever vidare.
Redan 1378 stadfästes Birgittas klosterregel. Kanonisationsprocessen (den prövning som leder fram till helgonförklaring) öppnades genom att påven utsåg fyra kardinaler till dess ledare Birgitta helgonförklarades den 7 oktober 1391.
Den första fullständiga latinska utgåvan av Birgittas himmelska uppenbarelser trycktes i Lübeck av Bartholomaeus Ghotan på uppdrag av Vadstena kloster.
Birgittas orden levde vidare och spred sig snabbt över hela Europa. Vadstenaklostret fick en stark betydelse för kyrkan och kulturlivet under medeltiden.
Efter reformationen avtog klostrets verksamhet det stängdes dock först 1595.
På 1930–talet övertog Elisabeth Hesselblad den gamla birgittinska fastigheten vid Piazza Farnese i Rom. Läs mer i faktabladet om Moder Elisabeth.
År 1935 kom de birgittinska systrarna tillbaka till Vadstena. Idag finns de på tre ställen, i Djursholm, Falun och Vadstena, efter 340 års frånvaro. Läs mer i faktabladet om birgittinorden.
År 1999 utsågs hon av påven till ett av Europas tre kvinnliga skyddshelgon.
Birgittastiftelsens mål och medel
Birgittastiftelsen är en ideell och konfessionslös förening som har till ändamål att söka bevara det rika kulturarv som Sverige, de nordiska grannländerna och hela kristenheten äger i den heliga Birgittas liv och gärning.
Birgittastiftelsen strävar efter att årligen kunna utdela ett Birgittapris som uppmuntran till forskare eller andra kännare av det birgittinska arvet.
Läs mer på Birgittastiftelsens hemsida
2002-09-23
Tillbaka
|
| Webbkarta | Webmaster |
Infomaster | ©